Runius, Johan | Atterbom & J. H. Schröder (proveniens): Dudaim eller Andelige blommor, […] efter auctoris död uppå mångens åstundan och begiäran nu å nyo andra gången uplagdt och i sin tilbörlige krantz infästade. [1]–3.
 
Stockholm, Benjamin Gottlieb Schneider, 1733. 4:o. [viii] + 24, 27–98; + [viii] + 232; + [viii] + 104 s.

Samtida nött skinnband, ryggen med senare titelfält i skinn; skadat rygghuvud, svag och lagad främre fals, invändigt ngt solkad och nött, ett blad med flottfläck, ett par blad med marginalrevor. Utan porträttet. Ett arbetsexemplar med andra ord, vilket i detta fall är en särskild poäng!

Proveniens: P. D. A. Atterbom (1790–1855), uppenbarligen därefter gåva till Johan Henrik Schröder, med noteringen "amico suo tessera amicitiae", till vilket Schröder fogat sin egen namnteckning.

Atterbom avhandlar Runius och hans “rimskrifter”, Dudaim, i Svenska siare och skalder, 2, 1843, särskilt s. 184–201. Några tvillingsjälar var de dock inte, Atterbom saknade enligt Kulling sinne för det ‘grovkorniga karolinska skämtlynnet’ och kände större sympati för blida lyriker såsom Columbus och Frese. (Jacob Kulling, Atterboms "Svenska siare och skalder" (1931), s. 216-17.

Schröder och Atterbom kunde inte undgå att bli bekanta i Uppsala; 1839 utgav de tillsammans med Palmblad tidskriften Mimer och 1849 hörde Schröder till det fåtal vänner i akademiska konsistoriet som röstade för att Atterbom skulle beviljas tjänstledighet från sin proffessur, bl.a. för att avsluta Svenska siare och skalder.

Senare hos Carl Sjögren (förvärvsanteckning från bokauktion i Uppsala 1856); exlibris från pansarbåtsauktionen 1912 (nr. 699, skänkt av fru M. Fahlberg å Thorsätra, Kungsängen), där den köptes av Christian Lovén, som även försåg den med sitt exlibris. Därtill en med boken samtida namnteckning, Sven Stillman.

Andra, utökade upplagan av Runius' Dudaim. Sista delen avslutas med en innehållsförteckning till hela verket.
 
ENGLISH:
 
Runius, Johan | Atterbom & J. H. Schröder (provenance): Dudaim eller Andelige blommor, […] efter auctoris död uppå mångens åstundan och begiäran nu å nyo andra gången uplagdt och i sin tilbörlige krantz infästade. [1]–3.
 
Stockholm, Benjamin Gottlieb Schneider, 1733. 4to. [viii] + 24, 27–98; + [viii] + 232; + [viii] + 104 pp.

Contemporary calf, very worn, repair to top of spine, front hinge weak, text somewhat soiled, a few marginal repairs. Without the engraved portrait.

Provenance: P. D. A. Atterbom (1790–1855), later a gift from him to Johan Henrik Schröder, with an annotation, "amico suo tessera amicitiae".

Later provenances: Carl Sjögren (1856); Christian Lovén; Sven Stillman.

Second, enlarged edition of Runius' Dudaim. Atterbom discusses the book in Svenska siare och skalder, 2, 1843, esp. pp. 184–201.